Stor Skandinavisk representation vid IFALC 2017
Publicerad 24 Augusti, 2017
Inledningsvis på måndagen fick gruppen en presentation av Bruininks Hall, en fakultetsövergripande byggnad för undervisning och studentservice med bl.a. ett stort antal ALC-salar från 45 platser till 171 platser per sal. På eftermiddagen fick den Skandinaviska gruppen låna en egen ALC-sal där Marie, Michael och Pontus från Malmö högskola hade förberett ett litet pass för att vi skulle få känna på salens möjligheter.
Under tisdagen hade universitetet ställt upp med fyra lärare med varierande erfarenheter av att undervisa i ALC-salar. Genomgående för de redovisade erfarenheterna var att man de första lektionerna, ja kanske hela den första terminen, var oerhört nervös att släppa på tyglarna under lektionerna vilket onekligen aktivt lärande innebär. Under en traditionell föreläsning kan man styra såväl tiden som inriktningen av lektionen på ett helt annat sätt än när studenterna själva sätts i arbete i grupper. Genomgående erfarenhet var också att när man väl tagits sig igenom den nervösa första perioden så ville ingen gå tillbaka till den traditionella undervisningen. Dels därför att uppföljningar visade på bättre resultat med aktivt lärande men också för den förbättrade studentkontakten som lärarna fick.
Tisdag eftermiddag fanns för alla intresserade av biblioteksservice en träff inbokad med bibliotekarier vid University of Minnesota. Träffen innebar ett besök vid tre bibliotek på campusområdet samt givetvis samtal och erfarenhetsutbyte med bibliotekarierna.
För intresserade i gruppen fanns också på tisdagen ett besök vi American Swedish Institute planerat. Här demonstrerades med eftertryck hur svenskheten lever kvar i Minnesota trots att flera generationer nu passerat sedan de första utvandrarna kom till bygden. https://www.asimn.org/
På kvällen hade universitetet ordnat en mottagning för alla internationella deltagare vid konferensen.
Sedan började själva konferensen IFALC 2017 under onsdag till fredag. Upplägget var att några inbjudna talare höll en föreläsning gemensamt för alla deltagare, några föreläsningar hölls parallellt för två grupper medan huvuddelen av tiden ägnades åt Paper Sessions där man som deltagare kunde välja mellan 5 parallella presentationer.
Fem stycken av dessa Paper Sessions hölls av nätverkets deltagare. Veronica Alfredsson var värst med två olika presentationer om erfarenheter från att ha introducerat ALC vid Biomedicinska biblioteket vid Göteborgs universitet. Marcus Sundgren från Mittuniversitetet berättade om sina erfarenheter ur ett lärarperspektiv av ALC med både studenter i rummet och studenter uppkopplade via nätet. Åse Tieva och Roger Ahlgren berättade om sina remarkabla förbättringar av studieresultaten genom övergång till aktivt lärande vid några kurser inom kostvetenskap vid Umeå universitet. Till sist berättade Marie Leijon, Michael Svedemar samt Pontus Källström om sina försök vid Malmö Högskola att utveckla nya miljöer för ett mer aktivt lärande. Pontus var för övrigt, såvitt jag kunde överblicka, den ende studenten som deltog under konferensdagarna. En eloge tycker jag till Malmö som föredömligt engagerat studenterna i sitt pedagogiska utvecklingsarbete.
Utöver dessa Paper Sessions fick undertecknad tillsammans med nätverkets Maria Sunnerstam, Göteborgs universitet samt Nora McLaren från Tromsö Arktiske universitet berätta om det Skandinaviska nätverket tillkomst och utveckling samt hur man i Göteborg och Tromsö har nyttjat nätverket för att utveckla metoderna för lärandet vid resp. universitet.
Det är svårt att kortfattat sammanfatta en vecka med så mycket information, nya intryck och inspiration inför det fortsatta arbetet på hemmaplan. Eftersom jag deltagit vid två tidigare tillfällen på konferensen i Minnesota så märker jag ändå en tydlig förskjutning från att visa upp allt fler bevis på hur en övergång till aktivt lärande har förbättrat studieresultaten till att mer visa upp alternativa sätt att med lokaler och IT ge stöd till undervisning med aktivt lärande.
En av de stora auktoriteterna inom området aktivt lärande är Adam Finkelstein från McGill University i Quebec, Canada. Han har arbetat länge med att utveckla pedagogiken och stödet för metoden. Han svepte kategoriskt undan ambitionerna att på detta sätt lägga ytterligare energi på att redovisa att aktivt lärande är en mer effektiv undervisningsform för studenterna än traditionell undervisning. Han ansåg att bevisen redan är så övertygande att vi nu i stället borde använda våra resurser till fortsatt implementering. Eftersom ifrågasättandet av vedertagna sanningar är en stor del av själva drivkraften för all forskning så antar jag att många i universitetsvärlden har synpunkter på ett sådant uttalande. Att mäta effekten av olika pedagogiska metoder i olika studentgrupper är dessutom svårt rent vetenskapligt eftersom antalet variabler kan bli så många. Ofrånkomligt är dock att ett flertal studier visar att många års studieresultat i olika ämnen med traditionella undervisningsformer förbättrades tydligt vid en övergång till ett mer aktivt lärande för studenterna. Många indicier pekar därför på större effektivitet med aktivt lärande, för att uttrycka det lite försiktigt. ”Learning by doing” är förmodligen inte heller vetenskapligt bevisat. Bara en tusenårig erfarenhet.
Hans Antonsson
Ordf. i styrgruppen för nätverket ”Rum för lärande”